Hur påverkar saliv druvsocker

En del studier har visat ett samband mellan dålig blodsockerkontroll och mer karies bland personer med typ 1-diabetes, men det sambandet har man inte kunnat se bland personer med typ 2-diabetes. När det gäller typ 2 har många studier däremot visat att rotkaries är tre gånger vanligare bland personer med typ 2-diabetes än i befolkningen i stort.

Det finns inget enkelt svar på det, men generellt verkar det vara de som har svårstyrt blodsocker som också är i störst behov av förebyggande insatser. Tandborstning med fluoridtandkräm är det viktigaste vapnet, minst två gånger om dagen. Det är också viktigt att undvika småätande. Vilket kan vara svårt för den som har diabetes och måste rädda upp sitt blodsocker ofta. Den som har hög kariesrisk kan skölja munnen regelbundet med 0,2-procentig fluoridskölj.

Är mjölk bra för tänderna

Att använda en tandkräm med extra hög fluoridhalt säljs receptfritt på apotek kan också minska risken för karies, liksom att borsta tänderna tre gånger om dagen i stället för två. Ett annat effektivt sätt är att tugga sockerfria tuggummin med xylitol, det stimulerar utsöndringen av saliv. Under matsmältningsprocessen absorberar kroppen olika näringsämnen i maten: Kolhydrater Kolhydrater, eller stärkelse och socker, börjar brytas ner redan i munnen av matsmältningsenzymerna i saliven.

Kolhydrater förvandlas till glykos och tas upp i tunntarmen. Kolhydrater ger kroppen energi. Proteiner Proteiner börjar brytas ner i magsäcken, för att i tunntarmen omvandlas till aminosyror som tas upp av kroppen. Proteiner fungerar som kroppens byggstenar. De bygger upp och reparerar kroppens celler, vävnader och muskelmassa.

Men de hjälper också till att bygga upp hormoner, enzymer och antikroppar. Protein består av 20 olika aminosyror.

Stärka tänderna naturligt

Åtta av dessa kan kroppen inte själv bilda, utan de måste tillföras via maten. Sockerarter ger olika blodsockersvar Socker innehåller lika mycket energi per viktsenhet som alla andra digererbara kolhydrater, det vill säga ungefär fyra kilokalorier per gram tabell 1. Liksom alla digererbara kolhydrater är socker också glykemiskt, det vill säga bidrar till att höja nivån av glukos i blodet efter måltid.

Som ett mått på olika kolhydraters effekt på glukosnivån i blodet efter måltid används ofta glykemiskt index GI. Det förhållandevis låga blodsockersvaret från fruktos kan förklaras genom sen absorption, det vill säga i tarmens nedre del, och genom att fruktos först måste omvandlas till glukos i levern. Fruktos påverkar inte heller insulinproduktionen, eftersom det tas upp av kroppens celler utan närvaro av insulin.

Skillnaderna mellan glukos och fruktos ur den här aspekten har dock begränsad praktisk betydelse då nästan alla livsmedel som innehåller fruktos också innehåller glukos, som höjer blodsockernivån och stimulerar produktionen av insulin i bukspottskörteln. Insulin stimuleras också genom frisättning av gastrointestinala hormoner till blodet i samband med måltid.

Tabell 1. I många fall ger dock stärkelse lika högt blodsockersvar som fri glukos, eftersom den ofta spjälkas snabbt och fullständigt i tarmen. Blodsockerstegringen efter intag av vitt bröd är därför ofta högre jämfört med svaret efter intag av motsvarande mängd kolhydrat i form av vanligt socker sackaros. Sockeralkoholer ger betydligt lägre blodsockersvar jämfört med sin motsvarande sockerart.

Vilket blodsockersvar en viss sammansatt produkt ger beror på flera faktorer och måste bestämmas i studier på människa med den aktuella produkten. Annan mekanism för fruktos Omsättningen av fruktos till energi i kroppens celler sker huvudsakligen genom samma processer som glukos. Jämfört med glukos kan dock fruktos bidra till en mer uttalad nybildning av fettsyror, eftersom fruktos kan omsättas till pyruvat via en annan och snabbare mekanism än glukos.

Detta leder i sin tur till nedsatt fettförbränning och därmed ökad mängd fettsyror som kan bidra till leverns produktion av triglycerider I ett längre perspektiv kan detta bidra till ogynnsamma metabola effekter av fruktos, till exempel försämrad blodfettsprofil och sänkt insulinkänslighet, vilket har bekräftats i ett flertal djurstudier Även i en humanstudie tio veckor med personer med övervikt eller fetma fann man att ett högt intag av fruktos, motsvarande cirka 25 procent av det totala energiintaget, gav en ökad nybildning av fettsyror Effekten var dock inte lika uttalad som i djurstudierna.

I sammanhanget bör man beakta att det inte är möjligt att med vanlig kost åstadkomma ett så högt intag av fruktos som användes i studien. För att nå upp i denna mängd krävs att fruktos konsumeras i form av en koncentrerad lösning. De ogynnsamma metabola effekterna uppstår också endast när energiintaget är högre än förbrukning positiv energibalans , det gäller både människor och djur.

Studier på intag av fruktos och kroppsvikt har inte kunnat bekräfta att fruktos ökar vikten mer än glukos, vid en positiv energibalans. Fruktos ger fettlever? Eftersom fruktos omsätts i levern på ett sätt som gynnar nybildning av fett uppstår frågan om fruktos bidrar till så kallad fettlever leversteatos Fettlever definieras som att mer än fem procent av levern består av fett.

Den vanligaste orsaken till fettlever är fetma samt hög och regelbunden konsumtion av alkohol. I en sexmånaders studie fann man att dagligt intag av en liter sockersötad läskedryck ökade mängden bukfett, samt fett i lever och muskel jämfört samma mängd av mellanmjölk, aspartamsötad läskedryck och vatten Man kan därför inte utifrån endast denna studie dra några säkra slutsatser avseende olika sockerarters betydelse för fettinlagring i levern.

Observationsstudier om regelbundet intag av sockersötade drycker visar dock samstämmigt ogynnsamma effekter på vikt, riskfaktorer för sjukdom samt ökad risk att insjukna i flera vanligt förekommande sjukdomar såsom typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och stroke 16— Om dessa effekter kan skyllas fruktos, sackaros eller dryckens effekt på det totala energiintaget spelar i praktiken ingen roll.

Sammanhanget får avgöra vilken betydelse som avses.