Psykisk påfrestning

Bland vuxna är det vanligt med ängslan, oro eller ångest och sömnbesvär. Högst andel som uppger psykiska besvär finns bland flickor och kvinnor och bland tonåringar och unga vuxna. Under talet har andelen med besvär ökat figur 2 , bland både barn och vuxna. Figur 2. Andel kvinnor och män 16—84 år som svarar att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, — Allvarlig psykisk påfrestning innebär att man har en relativt hög nivå av besvär så som oro, nedstämdhet och hopplöshetskänslor, vilket innebär att man skulle kunna ha ett psykiatriskt tillstånd.

Allvarlig psykisk påfrestning är vanligast i den yngsta åldersgruppen, särskilt bland kvinnor figur 3 , men även bland de äldsta kvinnorna finns en högre andel jämfört med övriga åldersgrupper.

Vad är psykisk ohälsa

Figur 3. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper som uppger allvarlig psykisk påfrestning, Stress Både skolbarn och vuxna under 30 år svarar oftare än andra att de känner sig stressade. För skolbarn handlar stressen ofta om skolarbetet. Flickor svarar oftare än pojkar att de känner sig stressade på grund av skolarbetet, men bland både pojkar och flickor är andelen stressade högst bland åringar och lägst bland åringar figur 4.

Figur 4. Källa: Skolbarns hälsovanor. Även bland vuxna är det vanligt att uppge stress och andelen är högst bland unga. Av kvinnorna i åldern 16—29 år svarade 37 procent att de känner sig ganska eller mycket stressade. Bland männen var denna andel hälften så hög 17 procent. Bland personer över 65 år är andelen som uppger stress låg 5 procent. Över tid har andelen som uppger stress ökat i gruppen 16—29 år och i viss mån bland 30—44 åringar.

Psykisk ohälsa kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Det som kännetecknar psykisk ohälsa är att den påverkar välbefinnandet och hur man fungerar i vardagen. Psykisk ohälsa är en riskfaktor för suicid När det gäller suicid finns det en tydlig koppling till psykisk ohälsa.

En person med någon form av psykisk ohälsa har större sannolikhet att också ha ett antal viktiga riskfaktorer som har koppling till suicid och psykiatriska faktorer. Även allvarlig depression, ångesttillstånd eller skadligt bruk av alkohol och andra droger ökar risken för suicidalitet. Suicidhandlingar uppstår i sin tur ofta i en kris där ångest, psykisk smärta och känslor av att vara hjälplös och hopplös ökar suicidrisken.

Ett fullbordat suicid kan ses som den yttersta konsekvensen av ett stort lidande. För dig som arbetar med psykisk hälsa Den här filmade presentationen handlar om hur Folkhälsomyndigheten ser på begreppet psykisk hälsa och om att ord kan spela roll. Här beskriver Tommy Eriksson också översiktligt vad som påverkar den psykiska hälsan från samhällsnivå till individnivå.

Psykiska besvär kan ofta vara sammankopplade med socioekonomiska faktorer, främst gällande inkomst men även utbildning. Bland individer med låg inkomst uppgav en större del att de kämpade med olika typer av psykiska besvär än dem som uppgav ett psykiskt välbefinnande. Det är en betydligt större andel kvinnor som får diagnosen. Äldre söker i mindre utsträckning hjälp för depression men förekomsten är hög bland äldre som lider av flera sjukdomar, så kallade multisjuka.

Mildare former av depression är generellt högre i äldre åldersgrupper. Kvinnor vårdas nästan dubbelt så ofta som män för ångest-, stress- och utmattningssyndrom. Vård för depression och bipolär sjukdom är också vanligare bland kvinnor. Bland män är vård för alkohol- och drogberoende, schizofreni och autism vanligare. Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa är ett samlande begrepp som omfattar både psykiska besvär och olika diagnostiserbara psykiatriska tillstånd.

Psykiska besvär Kan vara oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller kroppsliga symtom som magont och huvudvärk. Besvären är övergående och minskar när situationen förändras eller personen löser problemen eller anpassar sig till dem. Det kan till exempel handla om oro för livssituationen eller specifika händelser. Psykiatriska tillstånd Innebär psykisk ohälsa som är sådan att medicinsk diagnos kan eller ska ställas.

En kombination av symptom ska ha funnits under en längre sammanhängande tid.

Psykisk ohälsa test

Tillståndet medför ett hindrande lidande eller att förmågan att fungera försämras i vardagslivet, socialt, i arbete, studier eller andra aktiviteter. Psykiatriska tillstånd delas in sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: Psykiska sjukdomar och syndrom kan uppstå när som helst i livet men i en stor andel sker det redan i barn- och ungdomsåren. Exempel på tillstånd är depressionssjukdom, ångestsyndrom, utmattningssyndrom, beroendesjukdomar, ätstörningar, bipolär sjukdom eller psykossjukdomar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar NPF visar sig i barndomen och kvarstår oftast begränsande i vuxen ålder. Exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning. Självmord — suicid Har till stor del koppling till psykiatriska tillstånd, och även en del kroppsliga sjukdomar. De allra flesta med den typen av diagnoser tar dock inte sitt liv eller gör självmordsförsök.

Vid självmord finns det oftast andra anledningar, som till exempel livsvillkor, livsomställningar eller tillfälligheter.