Får man cancer av lyft

Andelen unga som snusar har ökat i Sverige de senaste åren och år snusade 26 procent av elever i årskurs två på gymnasiet i någon omfattning. Snusning kan påverka hjärta och kärl genom att minska kärlens förmåga att vidgas och höja blodtrycket. Det finns forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. Studier har även visat att snusning ökar risken för att dö efter en cancerdiagnos, hjärtinfarkt eller stroke.

Snusning kan även öka risken för förändringar i tungans slemhinnor och skador på tandköttet på de ställen där snuset placeras. När snusanvändning under graviditeten studerats har forskare sett att det bland annat kan öka risken för att barnet föds för tidigt, att fostret dör i livmodern och störd andningsreglering hos det nyfödda barnet.

Snus är ingen hälsoprodukt.

Är snus farligt

Snus och cancer Forskning på kopplingen mellan snus och cancer är inte entydig. Att den sammanlagda bilden inte är entydig betyder inte att risker kan uteslutas. Det finns forskningsstudier som pekar på en koppling mellan snus och vissa cancerformer, som cancer i bukspottkörtel, matstrupe, magsäck och ändtarm.

Det finns även studier som pekar på att det saknas koppling mellan snus och cancer. En anledning till att kunskapen om snus och cancer inte är entydig är att det inte forskats så mycket på snus. Det är därför angeläget att, genom oberoende forskning, ytterligare kartlägga sambandet mellan snus och risk för olika typer av cancer. Nikotinsnus, även kallat vitt snus eller tobaksfritt snus, som innehåller nikotin men inte blad från tobak, är så pass nytt att det ännu inte går att forska på de långsiktiga konsekvenserna av användning.

Snus och rökning Snus framställs ibland som en rökavvänjningsprodukt. Det saknas dock belägg för att personer som börjar använda nikotinprodukter, som snus och e-cigaretter, minskar sin tobaksrökning. Det finns läkemedel för att sluta röka som är godkända och som fungerar för rökavvänjning.

En summering av den forskning som hittills finns på området visar att det finns tendenser mot att fler bland de som snusar börjar med tobaksrökning än bland de som inte snusar. Alla tobaks- och nikotinprodukter är beroendeframkallande Nikotinets effekter är studerade i lägre omfattning, men kan man se effekter på hjärta och kärl som i förlängningen kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Nikotin under graviditeten kan innebära risker för kvinnan, fostret och det nyfödda barnet. Vad nikotinsnus, även kallat vitt snus, har för långsiktiga effekter vet vi ännu inte eftersom de är så pass nya produkter. Användningen av tobak och nikotin och ökar risken för att använda andra beroendeframkallande och skadliga bruk, som alkohol.

Andelen med riskkonsumtion av alkohol är tre gånger högre bland personer som använder tobak eller nikotin jämfört med personer som inte använder tobak och nikotin. Så blir du fri från tobak och nikotin Förbered ditt tobaks- och nikotinstopp i god tid. Bestäm ett datum 1—3 veckor framåt i tiden när du vill sluta. Försök ändra dina vanor under förberedelsetiden.

Använd din tobak och nikotin frånkopplat dina vanliga rutiner, till exempel på andra platser eller tider. Städa undan dina rutiner, som askkoppen på balkongen eller snusdosorna i kylen. Sluta helt på stoppdagen. Ät regelbundet och var fysiskt aktiv. Behöver du hjälp med tobaks- och nikotinavvänjning, vänd dig till Sluta-röka-linjen eller till din vårdcentral.

Besök för tips, råd och kontakter till vården. Sluta-röka-linjen Sluta-röka-linjen är en nationell linje som ger individuellt anpassade råd och stöd. Det går att chatta, ringa eller be dem ringa upp dig via ett kontaktformulär. Det finns möjlighet till stöd på olika språk för den som hellre tar emot stöd på ett annat språk än svenska. Läs mer på slutarokalinjen.

Att använda snus ökar risken för ohälsa. Studier visar att personer som snusar har en högre risk att dö om de drabbas av hjärtinfarkt, stroke och cancer. Snusning kan även öka risken för typ 2-diabetes. Dessutom kan tandköttet där snuset används förstöras permanent. Snusanvändning under graviditeten kan öka risken för komplikationer, såsom för tidig födsel eller att fostret dör i livmodern samt störningar i andningsregleringen hos det nyfödda barnet.

Kan man få cancer av snus? Forskning på kopplingen mellan snus och cancer är inte entydig. Det finns forskning som visar att snus ökar risken för vissa cancerformer, som cancer i matstrupe, bukspottkörteln, magsäck och ändtarm. Studier på dödlighet har visat att risken att dö om man drabbas av cancer ökar bland de som snusar. Men rökning ökar även risken för bland annat cancer i strupen och munhålan, urinblåsan, njurarna, magsäcken, livmodern, livmoderhalsen, brösten, bukspottkörteln och tjocktarmen.

När det gäller exempelvis livmoderhalscancer har forskarna upptäckt att nikotinhalten i livmoderhalsen hos rökande kvinnor är mycket hög. Det beror på surhetsgraden i slemsekretet där, vilket leder till att nikotinet och några cancerframkallande ämnen anrikas. Även för personer som har drabbats av cancer är vinsterna med att sluta röka stora.

Förutom att man förbättrar sin allmänna hälsa och motståndskraft, så verkar många cancerbehandlingar bättre på patienter som inte röker. Vid låg ålder utgör passiv rökning en extra risk och följderna kan vara allt från allergier till plötslig spädbarnsdöd. Som vuxen har du rättigheten att välja att röka, men samtidigt en självklar skyldighet att inte utsätta barn för skadlig cigarettrök.

Barnkonventionen och Tobakskonventionen säger att barn har rätt till bästa möjliga hälsa och till en tobaksfri uppväxt och framtid. Läs mer om tobak och cancer här. Allt det här med livsstil hänger ju lite grann ihop, så det är svårt att även om man försöker kontrollera för kost och kontrollera för vikt och sådana saker så hänger de gärna lite grann ihop.

Men på befolknings studier så ser det ut som att man har minskad risk att få allvarlig covid. Om vi tittar på exempel sjukhusinläggning så var det ett tag med de tidigare varianterna ungefär tio procent som hamnade på sjukhus. I de här grupperna som rapporterade hög daglig aktivitet eller de som hade god kondition, var det ungefär tre eller fyra procent.

Det är en ganska stor risk minskning om man säger så. Så det vet man lite grann om covid Sedan har det varit ganska mycket diskussioner kring det här med vaccinationer och träning, och det finns studier ute som visar lite grann åt båda hållen. En rad studier som visar att fysiskt aktiva personer svarar bättre på en vaccination.

Men det finns ganska många studier där ute som inte ser någon effekt alls av träning i samband med vaccination. Cecilia Odlind: Men vi skulle prata om träning och cancer. Kan träning också minska risken för att drabbas av cancer? Helene Rundqvist: Här får vi igen luta oss mot befolkningsstudier. Det är ju det vi har att titta på. Där handlar det ju ofta om självrapporterad fysisk aktivitet.

Men tittar vi på den så finns det en minskad risk att drabbas hos individer som rapporterar hög fysisk aktivitet och framförallt för cancerformerna koloncancer, endometriecancer eller livmoderkroppscancer och bröstcancer. Där finns den starka evidensen. Det börjar komma evidens på blåscancer, lungcancer och andra cancerformer. Sedan finns det en del cancerformer som testikelcancer, till exempel, eller cervixcancer, där man inte ser någon effekt av träningen.

Det gillar man som forskare, för det tyder på att det finns en biologi bakom som är intressant när vissa cancerformer där risken förändras, men inte hos fysiskt aktiva individer, men inte hos andra. Det finns till och med cancerformer eller en cancerform, malignt melanom, där man ser en ökad risk att drabbas med hög fysisk aktivitet.

Sedan om det är kopplat till en ökad solexponering eller om det finns en biologi i träningen, det återstår att se. Men för ett par cancerformer, bröstcancer, koloncancer och livmoderkroppscancer. Där säger man att det finns god evidens för en minskad risk att drabbas om man är fysiskt aktiv. Cecilia Odlind: Vilka mekanismer ligger bakom det tror man? Helene Rundqvist: Ja, det vet vi ju inte.

Det är alltid så att man önskar att man kunde göra interventionstudier. Man önskar att man kunde ta tiotusen individer och träna dem i tio år och ha tiotusen individer i en kontrollgrupp som då inte får träna på tio år och sedan titta på vilka som drabbas av vilka cancerformer. Men det är både dyrt och ogenomförbart och svårt att genomföra i alla fall och oetiskt nästan nu.

Vi kan ju inte ha individer som där vi inte rekommenderar fysisk aktivitet under tio år. De data kommer vi inte få. Vi får luta oss på de här befolkningsdata. Just nu så spekulerar man mycket, vad är det för mekanismer som ligger bakom det här? En sak som man pratar om är ju östrogennivåer, framför allt vad gäller till exempel bröstcancer. Därför att vi vet att tränade individer, tränade kvinnor, har lägre östrogennivåer och att då ha en lägre livstidsexponering för östrogen genom livet, det skulle kunna påverka.

Vi vet att höga östrogennivåer påverkar risken eller ger en ökad risk att drabbas av bröst- och livmoderkroppscancer. De här sänkta östrogennivåerna är en mekanism som man pratar om som är intressant. Sedan vet vi också att övervikt är kopplad till en rad cancerformer och samma cancerformer koloncancer, bröstcancer, livmoderkroppscancer. Träning är ju ett väldigt effektivt sätt att bibehålla en hälsosam vikt.

Helene Rundqvist: Det är inte det bästa sättet att gå ner i vikt, för det är kostförändringar. Men det är ett bra sätt att bibehålla en hälsosam vikt. Vi tror att en del av det ligger i att man undviker en övervikt, till exempel. Men vi vet också att träningen har god effekt på risken i de BMI-grupper som ligger upp mellan 25 och Inte hos obesa. Men hos överviktiga så har träningen fortfarande en riskminskning.

Det tyder på att det finns biologi bortom övervikten som träningen gör för den här riskminskningen. Cancer uppkommer ju i ett samband eller ett sammanhang som handlar om genetisk risk, slump, exponering för toxiska substanser, kemikalier eller andra saker i vår omgivning, solexponering och den här rena slumpen. Där ser man att hos tränade individer, det här är inte gjort i cancerpatienter utan där är det friska individer.

Så ser man att DNA-reparationssystemet i de vita blodkropparna faktiskt är lite effektivare hos tränade individer. Det är också något som ger upphov till en spekulation. Det här systemet, om det blir lite effektivare med träning, så skulle det kunna minska risken att drabbas av en rad cancerformer. Helene Rundqvist: DNA-skador uppstår hela tiden.

Snus positiva effekter

Cecilia Odlind: Så kroppen kan reparera? Helene Rundqvist: Vi har jättefina reparationssystem, till en början, som läser av DNA-sekvensen och ser till att den här stämmer. Det blev enligt mallen. Men vi har ju också vårt immunförsvar som går in och kan se om en cell börjar bete sig konstigt. Både cytotoxiska t-celler och NK-celler, natural killer-celler.

De är väldigt snabba att ta bort en skadad cell eller en cell som börjar bete sig konstigt. Dessa mutationer uppkommer eller DNA-förändringar och celler som beter sig lite märkligt uppkommer hela tiden genom vårt liv. Men förhoppningsvis så ska det inte leda till en cancersjukdom. Vi har fantastiska system som tar hand om det här hela tiden.

Cecilia Odlind: Parantes, vi har gjort ett avsnitt om mördarceller, eller NK-celler. Helene Rundqvist: Perfekt. Helene Rundqvist: Han är ju jättebra! Vad roligt. Cecilia Odlind: Det kan man lyssna på om man vill fördjupa sig i det. Vissa cancerformer kan man skydda sig mot lite genom att träna. Varför vet vi inte riktigt, men vet vi hur man ska träna?

Ska man träna på något särskilt sätt, lågintensiv eller högintensiv spelar det någon roll? Helene Rundqvist: Det jag tycker är lite intressant är att det är olika för olika cancerformer. Om man tittar till exempel på endometriecancer så ser man att där har lågintensiv aktivitet och i en hel del studier har de rapporterat en aktiv resväg till jobbet. Gå och cykla till jobbet, hade en jättefin effekt på risken att drabbas av endometriecancer.

Där verkar det som att lågintensiv aktivitet har en jättegott effekt. När det gäller bröstcancer så måste man upp lite högre aktivitet, det som vi kallar för moderat intensitet, där man blir andfådd och svettig. Prostatacancer finns inte så stark evidens för att man minskar risken om man tränar. Men det finns en del studier på väldigt hög aktivitet, om man tränar ganska hårt, att det ska finnas en viss riskminskning.

Detta tyder också på att det finns en biologi bakom som går att reda ut. Att det är olika för olika cancerformer. För att liksom få ett tydligt budskap så är det så att om man följer WHO:s rekommendationer om 30 aktiva minuter, fem dagar i veckan, och gärna två muskelstärkande pass per vecka, så får man del av den här minskningen så att rekommendationen från cancerfältet också är att följa WHO:s rekommendationer.

Cecilia Odlind: Det kan ju också vara så att man har en ökad risk att drabbas av cancer, till exempel man vet att man har en genetiskt ökad risk, till exempel. Går det liksom att särskilja de här individerna och peppa dem extra att träna. Helene Rundqvist: När det gäller bröstcancer så finns det de här bracka generna som är en genetisk predisponering att drabbas av bröstcancer. Man har sett när de individerna är aktiva så fördröjer man tiden till diagnos, lite grann.

Cecilia Odlind: Lite grann? Helene Rundqvist: Ett par år. Cecilia Odlind: Okej. Helene Rundqvist: Ja, men man tar inte bort risken att drabbas. Och ofta nu går man ju in och behandlar förebyggande hos de här individerna. Men även personer med genetisk disposition för att få cancer kan ha nytta av sin träning. Det är väl liksom take home message från den studien.

Sedan är det ju också så att om man tittar på till exempel Per Hall här på Karolinska Institutet, han gör fantastiska studier på att försöka identifiera kvinnor med hög risk att drabbas av bröstcancer. Bland annat i den här karmastudien så kombinerade han ju med blodprofilering, genetisk profilering, livstidsprofilering och med mammografisk täthet som man vet också är en stark riskfaktor för att drabbas av bröstcancer.

Han försöker då identifiera kvinnor som har en hög risk att drabbas av bröstcancer inom de kommande, kanske fem eller tio åren. Han har ju gått in med östrogenhämmare i den här populationen och ser jättefina effekter. Men där skulle man ju också kunna tänka sig att de kvinnor som har på pappret en lite högre risk att drabbas skulle kunna ha mycket stora vinster av att göra även livstidsförändringar eller gå in med fysisk aktivitet.

Cecilia Odlind: Bra att jag tränar då. Jag var ju med i den studien. Helene Rundqvist: Jaha, du var med i den. Cecilia Odlind: Vi har intervjuat Per Hall här i podden också. Att träna det vet vi alla att det är bra för hälsan. Men det finns andra livsstilsinterventioner man kan göra, som att sluta röka eller inte dricka så mycket alkohol. Hur skulle du jämföra träning med de andra livsstilsinterventionerna som friskfaktorer?

Helene Rundqvist: Om vi går tillbaka lite till cancer och cancerrisk, det är där det finns lite data. Då slår man ihop livsstilsfaktorer och då är det rökning, alkohol, kostvanor och fysisk inaktivitet och solexponering. Allt det går in under livsstilsfaktorer, och då säger man att ungefär 30 procent av alla cancerfall förklaras av livsstilsfaktorer, och de siffrorna kan man diskutera, men det är det som fältet rapporterar.

Där ser man att den största enskilda livssituationen är ju rökning. Bäst effekt har man av att sluta röka när det gäller sin cancerrisk och sedan om man slår ihop kost alltså att äta mer grönt och mer fiberrikt och lite mindre rött kött och fysisk aktivitet, då är det nästan lika god effekt som rökningen. Men sedan att särskilja fysisk aktivitet från kostförändringar är svårt, för de går ofta hand i hand.

Och ibland görs till och med studierna så att man gör en livstids förändring om man ändrar både kost och aktivitet. Cecilia Odlind: Alkohol då? Eller ligger det under kost? Helene Rundqvist: Alkohol ligger nog utanför det här och det kom ganska nya eller nya publikationer, jag tror att det var förra året som Cancerfonden plockade upp där.

Det visade sig att det bästa är faktiskt, när det gäller cancerrisken, att inte dricka någon alkohol alls. Men det ser man ju inte på hjärt- och kärlsidan till exempel så man får väl väga samman sina risker helt enkelt. Men där var det ganska tydligt att det bästa för cancerrisken var att inte dricka alkohol. Cecilia Odlind: Men även om man skulle inte röka och träna och inte dricka alkohol och inte äta så mycket rött kött så kan man ändå drabbas av cancer.

Helene Rundqvist: Absolut. Det här funderar vi ju jättemycket på därför det handlar inte om att skuldbelägga då det är lätt att man hamnar i det, och man träffar så många individer som säger att jag har ätit bra och jag har tränat, jag har inte rökt. Jag har ändå drabbats av cancer. Det är självklart därför att man kan ha en genetisk disposition, stor slumpfaktor.

Man har toxiska exponeringen om man har livsstilen. Så det är en så stor komponent. Det är så lite man kan påverka med att till exempel träna eller så, även om förändringen finns där så är den ganska liten. På individnivå kan man inte skydda sig. På hjärt-kärlsidan, så har man ju större effekter. Där kan man ju nästan på individnivå minska sin risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

Om man har mycket kända riskfaktorer och gör en livstids förändring. Så ser det inte riktigt ut vid cancer. Däremot tycker jag det är viktigt att vi får föra ut informationen. Cancerfonden hade en kampanj som hette Nej till cancer. Jag vet inte om du såg den. Cecilia Odlind: Ja jo. Helene Rundqvist: Ja, det kan ha passerat förbi.

Den låg nämligen ute under fyra dagar och sedan fick de dra tillbaka den. Det var så många av patientföreningar som gick ut och sa att vi har aldrig sagt ja till cancer. Ingen har sagt ja till cancer. Det hamnade för nära, skuldbeläggande och individnivå. Jag tycker också att det är otroligt intressant, därför att det handlar om att ha informationen och sen välja vad man gör med den.

Och det är varje individs val. Så det handlar absolut inte om något skuldbeläggande. Det handlar ju också om att ha informationen för att kunna göra infrastrukturförändringar i ett samhället, till exempel. Det är otroligt viktigt att det här inte är skuldbeläggande på individen för att du haft har haft den här livsstilen så har du fått den här sjukdomen.

Det handlar inte om det, utan det handlar om att varje individ ska få ta del av informationen och göra sina egna beslut och att man ska kunna jobba på en strukturell nivå. Cecilia Odlind: Det känns viktigt att poängtera. Helene Rundqvist: Jag tycker att det är svårbalanserat, men så brukar jag tänka på rökning och tänka får man säga att det är farligt att röka.

Det får man. Det är väldigt få människor, som säger att du inte får säga att rökning är farligt. Kan man säga att det är bra att vara fysiskt aktiv? Ja, det kan man säga. För evidensen ser ut så. Och sedan får varje individ informera sig själv och fatta sina egna beslut. Cecilia Odlind: Men om man då har otur och drabbas av cancer, trots kanske att man har levt bra, kan man då sätta igång att träna, hjälper det, till exempel att cancern går över snabbare?

Att man har högre, högre sannolikhet att tillfriskna? Helene Rundqvist: Vi kan prata lite om återfall och överlevnad men jag tycker att det allra viktigaste när det gäller träning och cancer är att det finns jättefina randomiserade, kontrollerade, interventionsstudier som vi kallar det, där man får träna under sin cancerbehandling efter sin diagnos. Om vi tittar på bröstcancerfältet, till exempel, så ser man att individer som får hjälp med träning under sin behandling minskar biverkningarna från behandlingen och minskade problem med lymfödem.

Den här tröttheten, den förlamande tröttheten som kallas för fatigue och som inte går över när man vilar och som vi inte har någon bra behandlingsform på.