Vilken blodgrupp är bra mot covid 19

Vi har tidigare publicerat om det här, och då landade vi i att någonstans 35—40 procent av fallen av venös blodpropp hos personer som är i övrigt friska och unga kan förklaras av blodgruppen. Då är det sannolikt inte blodgruppen i sig, utan det är andra proteiner som finns i kroppen som är kopplade till blodgruppen.

I fallet med venösa blodproppar är det två stycken koagulationsfaktorer. Det vill säga två proteiner som finns kopplade till blodets förmåga att levra sig, där nivåerna är knutna till i blodgruppen. Cecilia Odlind: Cancer då? Hur förklarar man det? Gustaf Edgren: Det är en ganska fascinerande sak. Blodgrupp A, AB och i viss mån B, är kopplade till några typer av cancer.

Och de första som beskrevs, det var magsäckscancer och spottkörtelcancer om jag inte minns fel. Och sedan har det visat sig att den sannolikt starkaste sådan koppling är med pankreascancer, det vill säga cancer i bukspottkörteln. Och de effekterna är inte superstarka men de är inte heller försumbara. Vi pratar om och procentiga riskökningar. Vilket för att vara cancer och genetiska riskfaktorer är ganska starkt.

Särskilt när det gäller så pass vanliga genetiska faktorer som det här är. Och där finns det lite olika hypoteser om vad som driver det, men en sådan är att det har med den här bakterien som heter helicobacter och göra. Helicobacter pylori är en bakterie som infekterar människor i hela världen, och som framför allt infekterar magslemhinnan.

Det ledde till Nobelpris för ett antal år sedan, som är en rolig historia i sig, och den har en viss förmåga att koppla sig till celler med hjälp av blodgruppssystemet. Så kanske är det så att kopplingen till magsäckscancer och till cancer i bukspottkörteln har med helicobacter att göra. Cecilia Odlind: Så du måste ha en viss blodgrupp och helicobacter, och då ökar risken?

Gustaf Edgren: Det skulle kunna vara så. Gustaf Edgren: Tvärsäkert vet vi inte, men det är en möjlig riskfaktor. För det som är fascinerande är att om man har blodgrupp A så har man en ökad risk för magsäckscancer, men man har också en mycket lägre risk att få sår i magsäcken, magsår. Så det verkar gå åt två håll.

Och just den kopplingen med sår och cancer tyder på att det faktiskt har med den här magsäcksbakterien helicobacter att göra.

För den kan vara inkopplad i båda de här två sjukdomarna. Cecilia Odlind: Man kan inte säga att A är en skrutt-blodgrupp för då får man en massa sjukdomar och B är jättebra, går det att säga något sådant? Gustaf Edgren: Nej, det kan man inte riktigt säga, och rent generellt kan man säga att 99,9 procent av all ohälsa inte har någonting som helst med blodgrupper göra. Gustaf Edgren: Men däremot så, av alla saker vi studerar, genomgående får man ändå säga att blodgrupp 0 tycks ha den bästa effekten.

Cecilia Odlind: Yes! Gustaf Edgren: Är du 0? Cecilia Odlind: Ja! Gustaf Edgren: Jag är A. Förskräckligt, det bär mig emot att säga så här. Nej men, det verkar vara så att noll, över lag, har låg risk i de här kopplingarna som är gjorda. Sedan kan man fascinerande nog säga att det inte finns någon som helst koppling med RH. RH är inte kopplat till något sjukdomsutfall alls, av alla här grejerna vi studerar.

Cecilia Odlind: Då kommer vi till den stora sjukdomen som härjar just nu, covid Gustaf Edgren: Ja. Cecilia Odlind: Hur är det med den då? För det kom tidigt nyheter om att det fanns vissa blodgrupper som skyddade mot svår covid Hur är det med det? Gustaf Edgren: Precis som du säger, tidigt, alltså för ett år sedan, och jag skulle till och med säga att det var i mars någon gång förra året, så hittade man att blodgrupp 0 tycks vara skyddande mot svår covid.

Och de första studierna var nog av den här lite opportunistiska varianten, det vill säga att vi har en massa patienter med covid som är svår, som ligger på sjukhus. Och så vet vi vad de har för blodgrupp. Då kollar vi om det finns en koppling mellan blodgruppen och covid. Cecilia Odlind: För det är så lätt att göra? Gustaf Edgren: För det är så lätt att göra.

Det här har präglat ganska mycket av den forskning som har med blodgrupper och sjukdomsutfallet att göra. Man vet det här. Det är en genetisk faktor, eller en manifestation av en genetisk faktor, och så är den känd, då gör vi det. Så det var nog starten att det var på det sättet. Och sedan kom det för lite drygt ett år sedan tror jag, kom en studie gjord av en tysk och norsk samling forskare som använde ett italienskt material.

Och såg gjorde man en sådan här genetisk associationsstudie och det som poppade upp där, egentligen det enda som poppade upp, det var att blodgrupp A tycktes ha en ökad risk för svår covid. Cecilia Odlind: Men 0 var inte skyddande? Gustaf Edgren: Alltså jämförelsegruppen var i princip 0, kan man säga. Men det här var inte så att man tittade på blodgrupperna. Utan man tittade på genetiska markörer som är kopplade till blodgrupperna.

Man tittade på alla genetiska markörerna man hade tillgång till, såklart.

Men det var den första lite starkare studien som fanns. Och sedan har det kommit hundratals sådana här studier. Det är blodgrupper och covid och det är blodgrupper och svår covid. Och jag skulle säga att vi inte riktigt vet, för det har inte gjorts någon riktigt bra studie på det här. Så vi vet inte riktigt i hur kopplingen ser ut. Den är sannolikt inte jättestark.

Från början pratade man om superstarka effekter men så är det nog inte. Och jag tänker att här är det som en kedja av möjliga kopplingar. Det kan vara som så att blodgrupp är kopplat till sannolikheten att över huvudtaget infekteras med viruset. Blodgrupp kan vara kopplat till sannolikheten att infekteras och bli lite sjuk, den kan vara kopplad till sannolikheten att infekteras och blir mycket sjuk och den kan bli kopplad till att infekteras och bli supersjuk.

Men ingen har riktigt gjort den definitiva studien där man tittar på hela kedjan här. Så det återstår att göra och det lär väl komma om inte alltför lång tid. Cecilia Odlind: Så svaret är kanske, vi vet inte? Gustaf Edgren: Skitsvar alltså. Men lite så är det faktiskt. Kanske, vi vet inte. Och sedan är det som så att folk inte kan låta bli att spekulera i varför det skulle vara kanske, vi vet inte.

Så det har gjorts en massa studier där man håller på att gräva i olika mekanismer för något som vi inte ens vet om det finns. Och då har man pratat om att, ja det har med blodpropparna och göra, och det har med antikropparna mot A om du inte är A och så vidare, men det vet man inte riktigt. Cecilia Odlind: Det här med blodproppar händer ju vid covid Så om det då finns en koppling mellan blodgrupp och blodproppar så kunde man ju ändå tänka sig att… Gustaf Edgren: Ja, det är nog min personliga hypotes.

Om det finns en koppling, vilket jag tror att det gör, den är nog inte så stark, men det finns nog en koppling, så är min hypotes att den har med blodproppar att göra. För det är precis som du säger, tidigt blev man varse om att det finns en stark tendens att få blodproppar om man har svår covid. Så vi såg tidigt massvis med fall av patienter som hade utbredda proppar i lungorna och var svårt sjuka, inte bara på grund av sin covid, utan också på grund av propparna.

Och sedan har man blivit gradvis bättre på att ta hand om det här. Så det kanske inte lika mycket är en effekt nu som det var tidigare. Cecilia Odlind: Just det, då kanske man inte längre ser kopplingen för att man vet hur man ska… Gustaf Edgren: Så skulle det kunna vara. Då fanns det en koppling men den finns inte längre. Gustaf Edgren: Ja så skulle det kunna vara.

Men man får inte glömma bort att det här är skitsvårt att studera, av flera skäl. Ursäkta språket, nu kommer mina barn klaga på att pappa svär. Men det är så här, att vem är nämnaren? Och vad menas med det? Jo, det är så att när du ska göra en epidemiologisk studie, som det här är, måste du ha koll på din studiepopulation. Vem kommer vara med i din studie och vem är med i din studie? Och har man inte koll på det så är det lätt att man gör fel.

Särskilt med tanke på att blodgrupper i sin tur är ganska starkt kopplade till etnicitet. Och gör du en stor epidemiologiskt studie i ett land som inte har en massa register som vi har i Sverige, så har man inte riktigt koll på sin studiepopulation alla gånger. Så det krävs att man har en definierad studiepopulation.

Nu låter jag dödstråkig men det här är inte trivialt att göra. Och då är det så fint att vi i ett land som Sverige har perfekta förutsättningar för det här. Vi har känd blodgrupp på någonstans 8—9 miljoner svenskar i ett register. Så nu hintar jag lite gran. Vi kommer naturligtvis göra en sådan här studie, och göra den så ordentligt som vi bara kan. Och titta på alla de här stegen.

Testa positivt och bli sjuk, testa positivt och bli svårt sjuk, testa positivt och dö. Och så kan man kartlägga hela kedjan. Cecilia Odlind: Så kanske, vi vet inte, men ni kommer att ge svar? Gustaf Edgren: Ja det tänkte vi nog försöka göra. Sen är det så att det är så mycket annat man måste göra också, så vi har inte riktigt hunnit med. Men tanken är att försöka göra det här. Karin Bojs skrev nyligen en krönika i DN om det här med blodgruppsmystik.

Hon nämnde era resultat också, men hon skrev också om det här med blodgruppsmystik som jag själv inte har varit jätteinsatt i. Det är relativt utbrett det här med att man grundlöst kopplar en blodgrupp ihop med diverse personliga egenskaper eller förmågor eller preferenser. Vad säger du om det här? Gustaf Edgren: Jo men så är det definitivt. Av alla saker som jag forskar kring och ägnar mig åt så är blodgrupper det som ger absolut mest uppmärksamhet.

Så fort vi har publicerat någonting om blodgrupper så får jag en massa mejl från personer med olika nyfikna frågor och anekdoter och sådant där. Cecilia Odlind: Vad undrar de då? Gustaf Edgren: Allt möjligt. Efter det här så skriver folk och frågar, jag har blodgrupp AB, finns det någonting jag kan göra för att leva längre?

Och jag kan tycka att det är ganska fint av flera skäl, men det finns uppenbart någon slags blodgruppsmystik. Så är det. Och jag tycker att det här är ganska intressant och fascinerande, för den här mystiken tar sig dessutom olika uttryck i olika länder. Jag hörde häromdagen att i Japan är det här en jättestor grej, att man är helt övertyga om att blodgruppen avgör personligheten.

Det är världens enklaste sak att visa att så är det inte. Det finns ingen koppling mellan blodgrupp och personlighet. Blodgrupp 0 är inte flegmatiska och blodgrupp AB är inte tokiga. Det är inte så det är, men folk vill tro det. Cecilia Odlind: Lite som med horoskop? Gustaf Edgren: Ja det är lite som med horoskop tänker jag.

Men sedan så finns det något slags korn av sanning i det här. Blodgrupper är ju kopplade till olika sjukdomar, och det har hälsokonsekvenser i vissa specifika fall. Och kanske är det som så att man söker ytterligare förklaringar. Sedan finns det en till sak som är ganska fascinerande rent medicinskt. Det är att vi fortfarande inte riktigt vet vad den biologiska funktionen av blodgrupperna är.

Vissa har man koll på, men andra har man ingen som helst aning om. Och det i sig är intressant. Cecilia Odlind: Kan du utveckla det? Om du säger så här, att på en cell, vilken cell som helst, finns det massvis med proteiner och de har ofta en enzymeffekt, det vill säga att de gör någonting, de har en roll.

Men i många fall vet vi precis vad varje protein har för roll, i alla fall några av deras roller, sedan har de säkert flera som vi inte förstår. Men med blodgrupper så, i alla fall med vissa av dem, har vi ingen aning om vad deras egentliga syfte är. Jag kan inte föreställa mig att de bara finns där på skoj, utan de har naturligtvis något som syfte som man inte har koll på.

Och det i sig är rätt fascinerande. Att man trots att vi har känt till det här i år och man har detaljerad kunskap om exakt struktur och så om AB0-systemet, och så vet man inte riktigt vad de har för funktioner. Cecilia Odlind: Men de som har blodgrupp 0, de har inte de här proteinerna? Gustaf Edgren: Det är inte riktigt så enkelt.

För de här hänger ihop på olika sätt och vis. Klinisk kemi och transfusionsmedicin vid Växjö Centrallasarett agerade snabbt. Redan innan viruset började spridas i Sverige inledde de testning av blodgivare för covid Den tidiga starten och omfattningen av analysen, som inkluderade över 20 prover, har gett regionen ett unikt forskningsmaterial som följer utvecklingen av antikroppar från pandemins start i mars till juni Samtidigt som vi nu kan undersöka kopplingen till kön, ålder och blodgrupper, säger Annika Petersson, verksamhetschef och försteförfattare till studien.

Tidigare studier har undersökt sambandet mellan antikroppar, ålder och kön hos patienter. Denna studie är en av få på blodgivare och den beskriver även blodgruppernas påverkan, inklusive Rh-systemet, vilket gör resultaten särskilt betydelsefulla. Studier visar att optimal aktivering av immunförsvaret är avgörande för att bekämpa viruset effektivt.

Det är möjligt att immunförsvaret hos personer med blodgrupp AB och de som är Rh-negativa inte är optimalt strukturerat för att möta SARS-CoV-2, vilket kan förklara den lägre förekomsten av antikroppar i dessa grupper. Studien visade också att trots att antikropparna tenderade att minska något snabbare hos äldre personer samt kvinnor och för vissa blodgrupper, kvarstod de i kroppen under lång tid, vilket indikerar en varaktig immunitet hos många individer.

Kim Ekblom, överläkare och docent, och Annika Petersson, biträdande verksamhetschef Sveriges strategi påverkade inte antikroppsnivåerna Studien är unik i sitt slag, då den är den enda publicerade studien från Sverige som följer antikroppsnivåerna över en längre tid och på ett så stort urval av befolkningen. Studien ger viktiga insikter om effekterna av den svenska pandemistrategin.

Vår slutsats är att den svenska strategin att inte genomföra en lockdown under pandemin inte hade någon större effekt på förekomsten av antikroppar i befolkningen, säger Annika Petersson. Om man jämför med länder som Österrike eller USA, var smittspridningen i populationen liknande. Studien bidrar med värdefull kunskap om hur SARS-CoVantikroppar varierar och kvarstår i olika delar av befolkningen.