Hur uppstår en röntgenbild
En struktur vi ibland kan urskilja i bilderna över detta område är den diffusa konturen av kindens mjukvävnad se Bild 9. Bild 9. Även här kommer vi att se käkhålans anteriora och inferiora delar. Käkhålans utsträckning kan variera kraftigt i sin omfattning. I premolarområdet kan vi också urskilja den diffusa konturen av kinden se Bild Bild Ännu mer posteriort i överkäken finner vi molarerna.
I detta område finns flera olika anatomiska strukturer som projiceras in i våra röntgenbilder. Vi kommer att se mer av käkhålans inferiora delar se Bild 10 och Bild 14 , samt i många fall även okutskottet. Okutskottet avbildas framför allt när vi har en överaxial projektion och kan då överlappa molarernas apices se Bild Distalt om okutskottet finns okbågens nedre gräns, avbildad som en svagt radiopak båge se Bild Längst posteriort i maxillan finner vi den mest distala delen av alveolarutskottet, Tuber.
Tuber Bild Normalanatomisk variant: Sinusrecess vid tand Hamulus I anslutning till maxillans bakre begränsning löper ett utskott från sphenoidalbenet, processus pterygoideus. På denna struktur finns ett mindre utskott, hamulus, som kan vara synligt i intraorala röntgenbilder av maxillans molarer se Bild Processus coronoideus på mandibeln kan också avbildas i periapikalbilder av maxillans molarer, framför allt vid en distalexcentrisk projektion se Bild Centralt på mandibelns linguala yta finns ett benutskott, spina mentalis, detta benutskott utgör ett fäste för munbottnens muskulatur.
Spina mentalis avbildas i röntgenbilden som en rundad eller ringformad radiopak struktur inferiort om mandibelns centrala incisiver. Bild 17b. Spina mentalis ur ocklusal projektion. Inferiort om premolarer och molarer ser vi mandibularkanalen, vilken tecknar sig som en bred radioluscent linje omgiven av tunna radiopaka gränser.
Mandibularkanalen mynnar i foramen mentale på mandibelns buckala yta. Mandibularkanalen löper längs hela underkäkens sidoparti från foramen mentale ända till foramen mandibulae i ramus. Den är ofta belägen strax inferiort om eller i höjd med molarernas apices. I överaxiala periapikalbilder i underkäken är det inte ovanligt att vi kan se mandibelbasen.
Denna tecknar sig som ett kraftigt radiopakt stråk och utgör mandibelns nedersta gräns jämför Bild 20 respektive Mandibularkanalen överlappar 38 apices isometrisk projektion Vid övergången från underkäkens horisontella del till dess vertikala del ramus , finns en kraftig benkant som är belägen buckalt om tandbågen se Bild Denna benkant benämns linea obliqua och kan ses i röntgenbilden som en tydlig radiopak linje som löper över kronan på underkäkens tredje molar och fortsätter mer diffus i anterior riktning över andra molaren se Bild Linea obliqua på en modell av ett kranium Bild Även denna utgör ett fäste för munbottenmuskulaturen och tecknar sig som en radiopak, mestadels horisontell linje över molarernas rötter se Bild Då linea mylohyoidea varierar i tjocklek mellan individer, kan den vara mer eller mindre tydlig i röntgenbilden.
Strax inferiort om linea mylohyoidea finns en otydligt avgränsad radioluscent zon. Denna är en inbuktning på mandibelns linguala yta, fovea submandibularis se Bild Den är ett värdefullt hjälpmedel vid intraoral diagnostik eftersom den kan avbilda större patologiska förändringar i käkarna, samt de förändringar som är belägna utanför de områden som vi kan avbilda med intraorala röntgenbilder, exempelvis ramus.
En stor fördel med panoramaröntgen är att vi får en bild över hela patientens tandstatus, och detta till en relativt låg stråldos. Olika källor uppger att en panoramaröntgenbild motsvarar stråldosen för 4—20 intraorala röntgenbilder. Nackdelarna med panoramaröntgen är att upplösningen är lägre och själva bildtagningsprocessen ger upphov till många fler överlappande anatomiska strukturer och förvrängningar i bilden.
Detta gör att vi måste iaktta försiktighet när vi tolkar våra panoramabilder och ställer högre krav på våra kunskaper om huvudets och halsens anatomi.
Ultraljud röntgen
En av de första sakerna man ska tänka på när man granskar panoramaröntgen är ur vilket perspektiv som bilden är tagen. Eftersom strålkällan och bildreceptorn roterar runt patienten under bildtagningen, har de olika delarna av bilden uppkommit ur olika projektioner. Det enklaste sättet att betrakta panoramabilden är att se frontpartiet som ur en anterior-posterior projektion, medan höger och vänster sida är sedda som ur en lateral projektion se Bild Käkarnas projektion i panoramabilden I panoramabilden kommer ett stort antal anatomiska strukturer att avbildas, både mjukvävnader och hårdvävnader.
Vi kommer dessutom att se konturerna av huvudets och halsens luftvägar. Eftersom panoramaröntgen är en översiktsbild av både halsen, mellanansiktet och käkarna så omfattar den ett större antal hårdvävnadsstrukturer än ett helstatus med intraorala bilder. Vid identifieringen av alla dessa strukturer är det till stor nytta att ha kännedom om människans normala anatomi för att kunna särskilja de olika strukturerna och skilja dessa från en eventuell patologi.
De olika strukturernas läge i skallen avspeglas i de flesta fall i deras läge i panoramabilden. En pojke hade blivit skjuten i huvudet, men levde. Med hjälp av röntgen lyckades läkarna hitta kulan och behandla pojken. Vid sekelskiftet fanns det tio röntgenapparater i Sverige. I Tekniska museets samlingar finns det första röntgenröret som användes i Sverige.
Riskerna med röntgen Vid talets början visste man inte att röntgenstrålarna kan vara skadliga. Detta ledde till att patienter kunde få brännskador om läkarna använde för höga stråldoser. Forskare som arbetade mycket med röntgenstrålar fick dessutom ofta cancer. Så småningom började man inse att det var viktigt att skydda sig.
Bland annat kapslades röntgenrören in i bly. Strålbehandling mot cancer En av pionjärerna inom röntgen var svensken Gösta Forsell Han var först i världen med att inse att cancerpatienter kunde behandlas med röntgenstrålning. Två år senare flyttade institutet till Scheelegatan och fick ett nytt namn — Radiumhemmet. Gösta Forsell var Radiumhemmets chef fram till Fler användningsområden med röntgen Svensk forskning inom röntgenområdet har länge varit framstående.
Den här tekniken används än idag för att undersöka patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Idag har vi innovationer som ger oss möjlighet att göra tredimensionella röntgenbilder med datortomografi. Mer avancerade tekniker som hjälper läkarna titta in i patientens kropp utan röntgenstrålning har utvecklats, som till exempel ultraljud och magnetkameraundersökningar.
Idag är det nästan ingen som använder fotofilm. Istället har vi sensorer som mäter röntgenstrålningen och ger en bild på datorn. Röntgenapparater används också i säkerhetskontrollen på flygplatser.
Vem uppfann röntgen
De används för att titta i väskor och se till att passagerarna inte ta med sig någonting förbjudet ombord på planet. Med hjälp av röntgenstrålar kan man också titta in i gamla målningar. På så sätt kan man se om det finns andra målningar därunder som målats över. Även astronomer använder röntgen inom rymdforskningen.
Angiografi Angiografi blodkärlsröntgen är en metod som sällan används för att diagnostisera tumörer.
Hur snabbt får man svar på röntgen
Ett kontrastmedel sprutas in i ett blodkärl eller lymfkärl och förs sedan vidare och ansamlas tillfälligt i det organ man vill undersöka. Mammografi Mammografi är en undersökning av brösten som görs i en röntgenapparat. Mammografi görs för att upptäcka och behandla bröstcancer på ett tidigt stadium. Läs mer om mammografi Magnetkamera MRT, magnetisk resonans-tomografi, kallas ofta för magnetkamera.
Den används för undersökningar av kroppens inre organ. Kameran använder starka magnetfält och inte röntgenstrålar. Undersökningen kallas i folkmun ofta för magnetröntgen. Läs mer om magnetkamera Datortomografi Datortomografi är en vanlig undersökning av kroppens inre organ vid misstänkt cancer.