Stora urinmängder sjukdom

Har patienten endogent Cushings syndrom? Om ja på fråga 1 — Vad är orsaken till patientens Cushings syndrom? Iatrogent CS är betydligt vanligare än endogent CS och ska uteslutas genom en noggrann läkemedelsanamnes avseende exogena glukokortikoider, inklusive hudkrämer, inhalationer, orala och rektala lösningar samt ledinjektioner.

Expandera Yttre fysiska tecken på hyperkortisolism ska dokumenteras, liksom längd, vikt och bukomfång. Tidigare porträtt körkort eller annat kan ge god vägledning för att bedöma nytillkomna fysiska tecken. Anamnesen bör ta upp hyperkortisolismens påverkan på fysisk kondition samt mentalt mående på grund av den höga frekvensen av neuropsykiatriska problem, inklusive depression och kognitiv dysfunktion.

Den kliniska bilden vid Cushings sjukdom kan variera mycket, se avsnitt Progress av symtom över tid ger också stöd för Cushings syndrom. Expandera Biokemi Rekommendationer Vid klinisk misstanke om endogent Cushings syndrom bör patienten bedömas av endokrinolog, alternativt specialist i invärtesmedicin med erfarenhet av diagnostik av Cushings syndrom vårdnivå B—C. Biokemisk screening av patienter med klinisk misstanke om CS: Dexametasonhämningstest 1 mg Salivkortisol och ev.

Även salivkortisol och salivkortison kan användas vid dexametasonhämningstest aa1fbbcb6dca9d6fc c9d1fddd-aee0f91a23fae Expandera Tolkning av biokemisk screening se även avsnitt om felkällor nedan Rekommendationer Vid patologiskt screeningtest bör minst ytterligare ett diagnostiskt test genomföras vårdnivå B—C.

Vid normalt screeningtest och stark klinisk misstanke om Cushings syndrom bör minst ytterligare ett diagnostiskt test genomföras vårdnivå B—C. Patienter med två normala tester bör endast utredas vidare vid stark klinisk misstanke om Cushings syndrom eller cyklisk Cushing vårdnivå B—C. Vid misstanke om cyklisk Cushing rekommenderas upprepade mätningar av salivkortisol, kortison vid sänggåendet eller nattsamling urinkortisol under en längre tid vårdnivå C.

Salivkortisol och ev. Minst två salivprover rekommenderas på grund av variationer från dag till dag både i normalbefolkningen och för patienter med Cushings syndrom. Salivkortison är särskilt värdefullt vid misstanke om falskt förhöjt salivkortisol se Dygnsurinkortisol Bedöms avvikande om högre än referensområdet för den använda metoden eller laboratoriet.

Detta gör att risken ökar för både hyper- och hyponatremi med åldern. Polyuri i sig kan också bidra till uttorkning och hypotoni, som i sin tur kan ge ostadighet och yrsel. Framför allt hos äldre medför det en ökad fall- och frakturrisk. Hos män i och över medelåldern föreligger också risk för inverkan av prostatarelaterade besvär, framför allt i form av symtomgivande prostatahyperplasi.

Symtomen kan vara irritativa med trängningar och ökat antal nattliga miktioner såväl som obstruktiva i form av startsvårigheter, svag urinstråle och känsla av ofullständig tömning. Dessa symtom lower urinary tract symptoms, LUTS måste naturligtvis identifieras och i förekommande fall utredas och adekvat behandlas alternativt uteslutas [9]. Östrogenbrist hos postmenopausala kvinnor kan ge strukturella och fysiologiska förändringar med risk för urogenital atrofi, förslappning av pelvismuskulaturen och påverkan på detrusorn, vilket kan leda till irriterande symtom och nokturi [10].

Nattliga uppvaknanden innebär också förändring av blodtryckshomeostasen och ökad hjärtminutvolym med åtföljande ökad njurperfusion och urinproduktion [11]. Utredning Alla patienter med besvärande nokturi bör utredas med noggrann anamnesupptagning. Nuvarande och tidigare sjukdomar som kan ha betydelse är diabetes mellitus, hjärt- eller njursjukdom, neurologisk eller psykisk sjukdom samt sömnstörningar, sömnapné och medicinering med diuretika.

Den somatiska undersökningen innefattar kontroll med urin­sticka och eventuellt urinodling. Hos kvinnor bör en gynekologisk undersökning utföras, framför allt vid plötsligt uppkomna symtom. Mätning av residualurin är av värde, och hos män ingår naturligtvis prostatapalpation. Individens uppfattning av nokturins konsekvenser för dagligt liv bör också kartläggas.

Det viktigaste verktyget för utredning av nokturi är miktionslistan, där tidpunkt och volym vid varje blåstömning noteras under två dygn. För män bör även tidsmiktion ingå, det vill säga mätning av tid för den första decilitern av en urinportion, samt frågeformuläret IPSS International prostate symtom score. Normal urinproduktion är 1,2—2,0 liter urin per dygn fördelat på 4—8 blåstömningar.

Miktionslista och tidsmiktion kan ge ledning till olika bakomliggande orsaker, till exempel avflödeshinder som vid benign prostatahyperplasi, liten blåskapacitet, för högt vätskeintag polydipsi , stora nattliga volymer, stora dygnsurinvolymer som vid dåligt reglerad hjärtsvikt, diabetes mellitus och diabetes insipidus.

En överdriven vätskerestriktion för att minska nokturibesvären avspeglas också på miktionslistan med låga urinvolymer. Nattlig polyuri föreligger om den nattliga urinproduktionen överstiger en tredjedel av den totala dygnsurinvolymen. För yngre patienter gäller en femtedel av den totala dygns­urinvolymen. Första miktionen på morgonen räknas till den nattliga produktionen då den producerats på natten.

Ofta föreligger annars en blandproblematik, till exempel överaktiv blåsa med nokturi som ett delsymtom, hos mannen kan prostatasjukdom inverka. Flera behandlingsmetoder kan därför bli aktuella. Den vanligaste orsaken till nokturi är nattlig polyuri. Patienten bör först få råd om livsstilsåtgärder. Följdsjukdomar vid diabetes Båda typerna av diabetes kan leda till olika följdsjukdomar.

Vanligast är sjukdomar i blodkärlen. Skador i de små kärlen, så kallade mikrovaskulära komplikationer, är typiskt för diabetes och liknar skador som kan uppkomma vid högt blodtryck. Det är vanligt att små kärl i ögon, hjärta, njurar, fötter och ben drabbas av skador. Följden i ett längre perspektiv kan bli näthinneskada nedsatt syn , nervtrådsskada framför allt i benen som ibland leder till nedsatt känsel och andra problem med fötterna samt njurskador exempelvis utsöndring av äggvita i urinen och högt blodtryck.

Modern diabetesvård har som mål att regelbundet undersöka och följa ögon, njurar, nerver, fötter och hjärta samt blodtryck, sockernivåer och blodfetter — samtliga faktorer som påverkar utvecklingen. Även de större kärlen kan drabbas, så kallade makrovaskulära komplikationer med besvär som fönstertittarsjuka, stroke och hjärtinfarkt.

Vad händer i kärlen vid diabetes? Det som sker i kärlen vid diabetes kan enklast beskrivas med att det förhöjda blodsockret försämrar kärlväggens funktion. Signalsystemet i de viktiga endotelcellerna, som klär kärlens insida, påverkas och kärlen får därmed sämre cirkulation och syresättning. Ett förhöjt blodsocker ökar även den inflammatoriska processen i kroppen, så kallad oxidativ stress.

Nokturi orsak

Diabetestillståndet förändrar både socker- och fettomsättning och blodfetternas sammansättning får en aggressiv form medökad risk förblodfettsansamlingen i kärlväggen aterosklerotiska plack. Sammantaget påskyndas åderförfettningsprocessen i kroppens kärl, och efter hand uppstår förträngningar och åderförfettning i kärlen.

Ett förhöjt blodsocker ökar även risken för proppbildning, samtidigt som blodets egen förmåga att lösa upp proppar påverkas negativt. Symptomen är matthet, oro, hjärtklappning, svettningar, blekhet samt svimnings- och svaghetskänsla och även förvirring. Vid den här typen av symptom är det viktigt att kontrollera blodsockret för att få en diagnos.

Tillståndet hävs med druvsocker, ett glas juice, en banan eller en smörgås. Om personen är medvetslös krävs sjukhusvård. För högt blodsocker hyperglykemi kan uppstå om det är för lite insulin i blodet i förhållande till kroppens behov. Exempelvis kan detta inträffa vid infektion då ökar insulinbehovet eller om läkemedel inte finns tillgängligt som när insulinpump inte fungerar.

Flera timmar eller dagar med insulinbrist kan leda till ett akut tillstånd som kallas ketoacidos, syraförgiftning. Symptomen är stora urinmängder, röda kinder, törst, trötthet, synstörningar, illamående, kräkning och en acetonluktande andedräkt och förändrat andningsmönster. Hos barn kan buksmärta vara ett av få symtom på ketoacidos.

Behandling på sjukhus är absolut nödvändigt. Vad säger professorn om rörelse? Hur kan det komma sig att svenska folket aldrig har suttit stilla så mycket som nu. Hur kan man enkelt motverka denna stillasittande och tickande bomb för folkhälsan? Podden bjöd in professor och överläkare Mai-Lis Hellénius för att få svar.

Skillnad mellan typ 1- och typ 2-diabetes Diabetes typ 1 och 2 har gemensamma nämnare men skiljer sig åt på flera olika sätt. Sockerhalten i blodet är för hög Diabetes typ 1 och 2 har gemensamma nämnare men skiljer sig åt på flera olika sätt. Den gemensamma nämnaren för de båda diabetesformerna är att sockerhalten i blodet är för hög eftersom kroppen inte kan använda energin från maten på rätt sätt.

Men de skiljer sig åt på flera viktiga punkter, framför allt när det gäller de bakomliggande orsakerna. Typ 1-diabetes har kallats barn- och ungdomsdiabetes, och innebär att kroppens immunförsvar förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Typ 1-diabetes kan dock uppkomma i alla åldrar och det finns ett flertal personer över 30 år som insjuknar i typ 1-diabetes.

Vid typ-1 diabetes kommer insjuknandet på några veckor, med symptom som viktnedgång, ökad törst och stora urinmängder. Sjukdomen utgör omkring 10 procent av alla diabetesfall i Sverige. Typ 1-diabetes är ett kroniskt tillstånd och kräver behandling med insulin. Oupptäckt typ 2-diabetes Typ 2-diabetes kallades tidigare åldersdiabetes och drabbar vanligen personer över 40 år men i dag insjuknar även yngre personer.

Att allt fler yngre personer insjuknar i typ 2-diabetes beror på att kraftig övervikt blivit vanligare. Typ-2 diabetes beror på en okänslighet för insulin, så kallad insulinresistens, och är ofta förenat med besvär som högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt.

Polyuri orsak

I ett tidigt stadium kan typ 2-diabetes gå tillbaka. Viktnedgång, ökad muskelmassa och ändrade kostvanor som minskar kraftig övervikt leder till en ökad insulinkänslighet och förbättrar, ibland normaliserar, blodsockret. Typ 2-diabetes kan vara oupptäckt i många år och ett av de första symptomen kan vara en hjärtinfarkt.

Det här är diabetes De två huvudsakliga typerna av diabetes är typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. På senare tid har flera forskargrupper föreslagit ytterligare diabetesgrupper, framför allt baserat på olika karaktärsdrag och risk för komplikationer, men den sedan länge rådande internationella uppdelningen i typ 1 och typ 2 gäller fortfarande Typ 1-diabetes Typ 1-diabetes kallades tidigare barn- eller ungdomsdiabetes.