Vad är stroke omvårdnad

Livslängd efter stroke

Datortomografin bör kombineras med DT-angiografi för att hitta eventuell kärlocklusion. Behandling med intravenös alteplas ska initieras så tidigt som möjligt inom 4,5 timmar efter debut av strokesymtom. Mekanisk trombektomi rekommenderas vid akut ischemisk stroke med ocklusion av hjärnans stora främre och bakre kärl. Viktigt med tidig rehabilitering I de nya riktlinjerna lyfts vikten av rehabilitering som ska påbörjas tidigt efter insjuknandet.

Då ökar chansen till förbättring samtidigt som komplikationer motverkas. Rehabiliteringen blir ofta långvarig. I riktlinjerna finns särskilda rekommendationer kring: Rehabilitering i tidig fas — till exempel multidisciplinär teambaserad strokerehabilitering i slutenvård som utformas efter individens behov och mål.

Uppgiftsspecifik träning — anpassas efter individens särskilda problem och mål, till exempel arm- och handträning, balansträning och gångträning. Behandling vid spasticitet — botulinumtoxin i kombination med andra rehabiliteringsåtgärder bör erbjudas till patienter med spasticitet som orsakar problem. Om en stor hjärninfarkt orsakas av en stor blodpropp i ett av de centrala kärlen i hjärnan och hjärninfarkten svullnar det blir ett utrymmesproblem i hjärnan på grund av svullnaden.

Skallen är oeftergivlig så trycket stiger i hjärnan och dödligheten är hög i det här tillståndet. Då kan man minska på trycket genom att helt enkelt såga av en ungefär decimeterbred del av skallbenet över hjärninfarkten och lägga den i frys i ett antal veckor. Hjärninfarkten får svälla ut i det fria utrymmet. När svullnaden går ned sätts skallbenet tillbaka.

Man förbättrar cirkulationen kring hjärninfarkten genom att trycket minskar, vilket också minskar skadorna. Detta sänker dödligheten och förbättrar också det neurologiska resultatet. Man får alltså en statistiskt säkerställd ökning av patienter som är oberoende av andras hjälp efter uppföljningstiden. Förebygga komplikationer I det akuta skedet, efter att patienten har fått den första behandlingen behandling, ser man över och korrigerar högt blodsocker, ser till att blodtrycket är rätt inställt och att syrgashalten är den rätta.

Ofta ges även kolesterolsänkande medicin, statiner. Man försöker skapa så bra förhållanden som möjligt för hjärnan, för att den ska klara av situationen. Dessutom försöker man förebygga komplikationer. När till exempel ett förlamat ben ligger alldeles stilla så finns det risk för att det bildas blodpropp i benet. Därför måste man regelbundet röra på benet åt personen i fråga.

Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Rehabilitering och träning Redan på akutavdelningen görs en bedömning av hur mycket träning och vilken typ av träning patienten sannolikt kommer att behöva under en tid framåt. Man tar ställning till om patienten kan åka hem med stöd av stroke-rehabiliteringsteam inom öppenvården som gör hembesök, eller om patienten får åka till ett dagcenter för träning.

För patienter 65 år eller yngre skickas en remiss till Specialistrehabiliteringsenheten för teamuppföljning och fortsatt rehabilitering på mottagning. Om behov finns kan remiss också skickas till minnes- och geriatrikmottagningen för direkt rehabilitering i hemmet. För patienten 65 år och äldre skickas alltid remiss till minnes- och geriatrikmottagningen för fortsatt rehabilitering i hemmet i direkt anslutning till hemgång.

Stroke behandling

Om en patient 65 år eller yngre har behov av inneliggande rehabilitering utförs den på rehabiliteringsmedicinska avdelningen 85 C. Om patienten är äldre än 65 år utförs den inneliggande rehabiliteringen på Geriatriska ortoped- och strokeavdelningen 30B i Uppsala respektive Geriatrikavdelning 2 i Tierp.

Behandlingsmål Det övergripande målet för en patient som är nyinsjuknad i stroke är tidig mobilisering, både för att förhindra komplikationer och för att öka förutsättningarna för återhämtning. En individuell målsättning görs när patienten kan vara delaktig i att sätta upp mål för rehabiliteringen. Rehabiliteringsplan håller i nuläget på att implementeras på avdelningen.

Resultat Socialstyrelsens nationella riktlinjer för stroke ger tre typer av rekommendationer: prioritet , FoU samt icke-göra. Rangordningar i prioritet delas upp i bör kan och kan i undantagsfall I Strokeriktlinjernas vetenskapliga underlag från 2 redovisas och analyseras de referenser som ligger till grund för prioriteringsordningen i Nationella riktlinjer för vård vid stroke 1.

Den lokala tillämpningen på avdelning 85B bygger på det vetenskapliga underlaget med dess olika referenser. Vård på strokeenhet är prioritet 1 enligt strokeriktlinjerna. I definitionen av en strokeenhet ingår bland annat att bedriva teamarbete med omedelbar rehabilitering. En av nyckelkomponenterna som lyfts fram vad gäller god strokevård är ett nära samarbete mellan omvårdnad och annan multidisciplinär vård och rehabilitering 1.

Sammanhängande teamrehabilitering Patienter med lindrig till måttlig stroke bör erbjudas tidig utskrivning från sjukhus till hemmet där rehabiliteringen fortsätter i hemmiljö med ett multidisciplinärt team prio 2. Har en patient måttlig till svår stroke bör den efter vård på strokeenheten erbjudas multidisciplinär rehabilitering i slutenvård prio 2 1. Fallpreventiva åtgärder Fallpreventiva åtgärder görs för patienter med ökad risk för fall.

Detta för att öka patientens aktivitetsförmåga, delaktighet och tilltro till sin egen förmåga samt för att minska risken för komplikationer prio2. Även om det vetenskapliga underlaget bedöms otillräckligt så har åtgärden stöd i beprövad erfarenhet 1. Skuldersmärta Hälso- och sjukvården bör erbjuda avlastande hjälpmedel för armen till personer med smärta i skuldran efter stroke prio 3.

Bästa rehab efter stroke

Åtgärden kan leda till minskad skuldersmärta och ökad livskvalitet enligt beprövad erfarenhet 1. Uppgiftsspecifik träning Det finns evidens för att uppgiftsspecifik träning bör erbjudas till personer med nedsatt motorik, gångförmåga eller ADL-förmåga efter stroke prio 3. Träningen syftar till att förbättra och upprätthålla funktions- och aktivitetsförmågan.

Träningen anpassas efter individen och kan t ex bestå av förflyttningar, balans- och gångträning. Efter stroke kan patienten drabbas av inaktivitet. Fysisk aktivitet är en viktig sekundärprofylaktisk åtgärd för alla strokepatienter och evidens pekar på att konditions- och styrketräning har viss effekt på gånghastighet, gångförmåga och balans prio 3. För de patienter som har drabbats av nedsatt motorisk förmåga finns det evidens för att uppgiftsspecifik träning har en positiv effekt, men att effekten varierar beroende på vilken uppgift som har tränats prio 3 1.

Spasticitet Långvarig töjning med eller utan ortos kan vid behov användas i syfte att minska spasticitet och öka ledrörlighet prio 8. Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräcklig, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet 1.