Symtom på för låg puls

Hög puls, även känd som takykardi, hänvisar till en hjärtrytm som överstiger den normala vilohastigheten. Det finns många potentiella orsaker till en hög puls, och de kan variera från naturliga tillstånd till mer allvarliga medicinska problem. En av de mest vanliga orsakerna är fysisk ansträngning.

När vi tränar eller utför någon form av fysisk aktivitet, behöver våra muskler mer syre. För att uppfylla detta behov, pumpar hjärtat snabbare för att skicka mer syrerikt blod genom kroppen. På liknande sätt kan emotionell stress eller ångest också öka hjärtfrekvensen eftersom kroppen reagerar på stress genom att frigöra hormoner som adrenalin, vilket kan öka hjärtfrekvensen.

Koffein och andra stimulanser som finns i kaffe, te, cola och vissa mediciner kan också leda till en tillfällig ökning av hjärtfrekvensen. För vissa individer kan stora mängder alkohol eller nikotin ha samma effekt. En del medicinska tillstånd kan också orsaka hög puls. Dessa inkluderar feber, anemi järnbrist , lågt blodtryck, elektrolytobalans och sköldkörtelproblem.

Vissa mediciner, särskilt de som är avsedda att behandla högt blodtryck , astma, depression eller ADHD, kan höja pulsen. Om man upplever en konstant hög puls eller plötsliga förändringar i hjärtfrekvensen, bör man konsultera en läkare för att utesluta eventuella allvarliga medicinska tillstånd eller orsaker. I många fall är hög puls ett svar på en yttre stimulans eller en tillfällig händelse, men det är alltid bäst att vara säker, särskilt om symtomen är ihållande eller återkommande.

Relationen mellan puls och blodtryck Pulsen och blodtrycket är båda viktiga indikatorer på hjärt-kärlsystemets hälsa. Symtom vid bradykardi Hos personer med bradykardi kan långsam puls hos en del uppträda mera konstant och ge besvär som trötthet, nedsatt prestationsförmåga, frusenhetskänsla och kanske yrsel. Vissa patienter insjuknar dramatiskt i plötsligt uppkommen långsam puls och inte sällan utan förvarning.

Blir uppehållen i hjärtrytmen då långa kan man svimma. Symptom vid förmaksflimmer och -fladder Den som lider av förmaksflimmer har ofta hjärtklappning eller obehagskänsla i bröstet i vila och i allmänhet även nedsatt prestationsförmåga som märks vid ansträngning. Uppskattningsvis en tredjedel av patienter med förmaksflimmer upplever inga symtom.

Förmaksfladder kan vara symtomfritt, men kan också i likhet med förmaksflimmer ge regelbunden eller oregelbunden hjärtklappning, bröstsmärta, trötthet och i vissa fall även andfåddhet. WPW — Wolff-Parkinson-White-syndrom Vid WPW går de elektriska impulserna via en medfödd extraväg mellan förmak och kammare i stället för att enbart följa hjärtats eget elektriska system.

De impulser som skickas i den alternativa banan går därmed inte genom AV-knutan, som normalt får impulsen att fördröjas så att förmaken hinner ladda kamrarna med blod innan dessa drar sig samman och pumpar ut blodet från hjärtat. Mindre vanligt är att den elektriska rundgången går i motsatt riktning men kan då misstolkas som kammartakykardi se nedan!

WPW drabbar fler män än kvinnor och kan medföra risk för hjärtstopp och plötslig död, men cirka 95 procent kan botas med ablation. Anfallen kan vara från några minuter till timmar och upphör ofta spontant. AVNRT är vanligare hos kvinnor än hos män, är en förvärvad rytmrubbning och cirka 95 procent kan botas med ablationsbehandling. Ektopisk förmakstakykardi EAT Denna typ av hjärtrytmrubbning kallas också fokal förmakstakykardi.

Här är det frågan om ett litet område med enstaka hjärtceller som aktiverar hjärtat eller där det finns en liten rundgång. Denna rytmrubbning kan variera mellan drygt och slag per minut och kan vara både återkommande och ihållande. Ablationsbehandling hjälper många patienter. Kammartakykardi Vid kammartakykardi, eller ventrikeltakykardi VT , finns orsaken till hjärtrytmrubbningen i hjärtats kamrar.

Detta är oftast ett allvarligt och många gånger livshotande tillstånd. Största faran är att kammartakykardin kan övergå i kammarflimmer som får hjärtats pumpförmåga att stanna. Hos sju av tio patienter med kammartakykardi orsakas problemen av kranskärlsjukdom såsom tidigare hjärtinfarkt. Av övriga har ungefär hälften en annan hjärtsjukdom, exempelvis klaffel.

Kammarflimmer Flimmer i hjärtats kamrar, eller ventrikelflimmer VF , uppträder oftast vid akut hjärtinfarkt och är den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp och död. Vid kammarflimmer är både den elektriska och mekaniska funktionen i oordning och inget blod pumpas ut från hjärtat. Får den drabbade inte snabb hjälp med hjärt-lungräddning och hjärtstartare avlider personen inom några minuter.

Plötsligt hjärtstopp kan inträffa helt utan förvarning och drabbar ofta personer som är fullt aktiva och uppfattar sig som helt friska. Den som drabbats av kammarflimmer och överlevt kan få en inopererad defibrillator ICD , som förhindrar ett nytt hjärtstopp om kammarflimret återkommer. Långt QT-syndrom Vid långt QT-syndrom förlängs tiden mellan hjärtats elektriska aktivering och hjärtats elektriska återhämtningstid i kamrarna.

Sjukdomsanlaget finns hos cirka 1 per individer och när diagnosen ställs bör även övriga familjemedlemmar undersökas eftersom hälften statistiskt sett har anlaget. Detta sker genom blodprovstagning. Långt QT-syndrom kan också förvärvas och orsakas då vanligen av läkemedel, kaliumbrist, hjärtmuskelsjukdom och bradykardi.

När ska man söka vård för låg puls

Man kan ha långt QT-syndrom utan att känna symtom, men i svåra fall kan sjukdomen leda till hjärtrusning inklusive kammarflimmer och hjärtstopp. Blockeringarna kan antingen uppträda i attacker eller vara konstanta. Den långsamma rytmen kan bana väg för hjärtrytmrubbningar i kamrarna. Vid högre grad av AV-block är symtomen yrsel, trötthet, orkeslöshet och i allvarligare fall svimning.

Som en följd av den låga hjärtrytmen kan personer med AV-block även ha symptom och visa tecken på hjärtsvikt. Problemet är lika vanligt hos män och kvinnor och problemen uppstår vanligtvis i 60—årsåldern. Vid sjuk sinusknuta är symtomen yrsel, trötthet, orkeslöshet och i allvarligare fall svimning. Brady-Taky-Syndrom Bland dem som har en sjuk sinusknuta har närmare 40 procent också problem med förmakstakykardier, framför allt förmaksflimmer.

Då kallar man det brady-taky-syndrom. Hjärtat växlar alltså mellan att slå för långsamt och för fort. Behandlingen är ofta en kombination av pacemaker och läkemedel. När hjärtat slår för fort kallas det takykardi. Slår hjärtat för långsamt kallas det bradykardi. Impulserna går då inte bara genom retledningssystemet utan också via elektriska extravägar i hjärtat.

Dessa extravägar kan vara medfödda eller förvärvade. Orsaken kan också vara att impulsen går alternativa vägar på grund av en ärrbildning efter en infarkt eller att det finns ett område med enstaka hjärtceller med förmåga att aktivera hjärtat snabbare än vad sinusknutan gör. Orsaker till de elektriska störningarna Hjärtrusning kan uppstå både i hjärtats förmak och kammare.

Hjärtrytmrubbningar i förmaken är vanligast och finns i alla åldersgrupper och även hos dem som i övrigt är helt friska. Risken för att drabbas av förmaksflimmer och -fladder ökar dock med åldern. De oftast betydligt allvarligare elektriska störningarna i kamrarna drabbar oftare dem som redan har andra hjärtsjukdomar, exempelvis tidigare hjärtinfarkt.

Förmaksflimmer vanligaste rytmrubbningen Förmaksflimmer är en form av takykardi. Återkommande episoder av flimmer som går över spontant, oftast inom ett — maximalt sju — dygn, kallas paroxysmalt.

Sjukligt låg puls

Persisterande förmaksflimmer innebär att flimret behöver brytas med till exempel elkonvertering. Är flimret konstant kallas det permanent. Drygt 3 procent av den vuxna befolkningen har förmaksflimmer som klassas som en folksjukdom. Underliggande hjärtsjukdom Förmaksflimmer hos yngre människor uppträder oftast i attacker.

Om du inte känner dig sjuk men har högt blodtryck eller höga blodfetter kan kostförändringar och fysiskt aktivitet göra stor skillnad för att sänka blodtrycket liksom halterna av blodfetter och blodsocker. Då minskar du risken att drabbas av hjärtinfarkt och andra sjukdomar. Minska risken för hjärtinfarkt: normalisera kolesterolnivån och blodtrycket genom kostförändringar och fysisk aktivitet — ibland krävs även läkemedel sluta röka gå ner i vikt om du är överviktig, gäller särskilt vid bukfetma stressa mindre var försiktig med alkohol.

Har du sjukdomar som ökar risken för hjärtinfarkt, exempelvis diabetes eller njursvikt, bör du gå på regelbundna läkarkontroller. Då bör du söka vård Sök vård akut vid akuta bröstsmärtor, tryck över bröstet, krampartad smärta eller en obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter. Det gäller även om du har ont i bröstet och samtidigt känner dig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Ring och invänta ambulans om du misstänker att du eller någon i din närhet har drabbats av en hjärtinfarkt. Så kan Kry hjälpa till Uppsök alltid en akutmottagning i första hand vid misstanke om hjärtinfarkt. Kry kan hjälpa till med snabb rådgivning och vid behov göra akuta vårdinsatser på våra fysiska vårdcentraler — vid hjärtinfarkt kommer vi att remittera dig akut för vidare vård på sjukhus.