Vad är orsaken till influensa

Influensa brukar inte behandlas om du är frisk för övrigt. Medicinska riskgrupper och gravida kan däremot behöva virushämmande läkemedel. Om influensan övergår i exempelvis lunginflammation kan det finnas anledning att behandla med antibiotika. Vad kan jag göra själv? Om du hör till en så kallad riskgrupp bör du vaccinera dig mot influensa. Det gäller till exempel om du är äldre än 65 år eller har ett nedsatt immunförsvar.

Om du inte tillhör någon riskgrupp finns ingen allmän rekommendation om att skydda sig mot influensa genom vaccination, men om du vill kan du vaccinera dig ändå på exempelvis en vårdcentral.

Influensa b symtom

Vid influensa är det viktigt att vila så att kroppen får återhämta sig. Tänk på att dricka ordentligt om du har hög feber. På apotek finns nässpray och receptfria läkemedel som är febernedsättande och smärtstillande — de förkortar inte sjukdomsförloppet men kan lindra besvären. Det går inte att säga exakt hur länge influensa smittar, men du är smittbärare redan ett dygn innan du blir sjuk och ungefär fem dagar efter de första symptomen.

Så länge du har feber bör du stanna hemma — det gäller såväl barn som vuxna eftersom viruset sprider sig lätt på exempelvis skolor och arbetsplatser. Avstå från nära fysisk kontakt med personer som du vet är sjuka. Använd munskydd och håll avstånd till andra personer i offentliga miljöer. Om du ändå får influensa, kan du undvika att sprida sjukdomen vidare genom att: Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar eller nyser.

Hosta eller nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sedan slänger. Behandling av influensa Influensa går i de flesta fall över av sig själv, även om det ibland tar tid. Du kan använda receptfria läkemedel, till exempel värktabletter, nässpray eller halstabletter, för att lindra symptomen. Det finns inte något läkemedel som botar influensa. Personer som ingår i en riskgrupp kan därför behöva behandling med virushämmande läkemedel, om de insjuknar i influensa.

Influensa hos barn Det är vanligt att barn får influensa. Inkubationstiden för influensa är kort, oftast mellan ett till tre dygn. Symtom och komplikationer Typisk influensa börjar plötsligt med frossa, snabbt stigande feber ofta upp över 40 grader, allmän muskelvärk och huvudvärk, och påtaglig sjukdomskänsla. Därefter tilltar symtom från luftvägarna, främst torrhosta som förvärras genom att slemhinnan i luftvägarna angrips.

Små barn kan få mer av svullna tonsiller och ont i halsen när de sväljer än vuxna. Symtom från mag- och tarmkanalen som kräkningar och diarré förekommer också, men är vanligare hos barn. Alla blir dock inte så sjuka, en del märker sannolikt inte av att de är infekterade och för andra kan det mer likna en vanlig förkylning. Enstaka patienter blir allvarligt sjuka av influensa.

Detta gäller framförallt patienter som har underliggande riskfaktorer såsom graviditet, kronisk hjärt- eller lungsjukdom, nedsatt immunförsvar eller annan svår, kronisk sjukdom och hög ålder. Hos äldre är det ganska vanligt att man på grund av influensainfektionen drabbas av bakteriell lunginflammation. Bihåleinflammation och luftrörsinflammation är andra vanliga komplikationer hos vuxna medan små barn ibland kan drabbas av öroninflammation och pseudokrupp.

Influensa är en av våra vanligaste dödsorsaker men det är svårt att mäta denna dödlighet.

Influensa hur länge är man smittsam

Det beror på att det är komplikationer till influensa och inte influensainfektionen i sig som de flesta dör av. Influensainsjuknandet kan hos den äldre vara milt och ganska atypiskt från början och inte märkas. Det vanligaste som man avlider av är en efterföljande bakteriell lunginflammation, men hjärtinfarkt eller hjärtsvikt är också vanligt. Därför går det inte att räkna antalet dödsfall på grund av influensa direkt.

Diagnostik och behandling Influensavirus kan påvisas i prov taget från övre svalget via näsan nasofarynxprov.